Frotterar i förra årets semesterbilder.. klarar knappt av det för jag längtar till värmen så mycket haha. Och den där härliga semestern med familjen på annan ort, bort från vardag och stress. Så jag är lite smådepp över att det inte blir någon än på ett tag.
Men det kommer en tid för resor igen, man får ha lite tålamod i denna pandemi-tid och vara glada över att vi sparar på vår miljö och planet så djur och natur får återhämta sig från oss överkonsumerande förorenande varelser kallade människor. Eller hur!
Ääälskar att resa, bästa bästa, men det finns annat härligt i livet också, visst!
Liten njut-fis.
Perfekt att åka till Cypern på höstlovet, sånt lugn och skönt klimat. Vi valde rum med poolaccess och jag älskar det, blir en extra avkopplande vistelse då.
Sandy Bay ovan, stranden precis intill hotellet.
I en liten badvik med klippor intill Nissi Beach, 27 grader i vattnet och helt ljuvligt.
Vill ni läsa min recension om OBC -Ocean Beach Club Cypern, så hittar ni den här.
Nu ska jag ut på en kvällsrunda med Ebba.
Kram
32
oktober 27, 2020
Åååå som jag längtar efter att resa iväg nu…
Förra året längtade vi nu efter Thailand… Det var så makalöst härligt att åka från regn och rusk över jul och nyår…
Vem vet när man kan resa igen..?
Nåväl… får tröstshoppa lite under tiden då;)
Kanalhusen var ju suuuuperfina!
Har du läkt ordentligt nu? Hur mår du?
Varma kramar Anna
oktober 29, 2020
Ja längtan gör nästan ont nu, men då blir det desto härligare att åka sen när vi väl kan eller hur!
Och tröstshoppa är ju inte dumt det 😉
Jo men det har jag, känner mig pigg och stark 🙂
Kramisar
oktober 28, 2020
Gud vad jag längtar efter Medelhavet, ljumna kvällar o sol. Har masat mig till Hälsokosten o köpt D-vitamin, känner mig så trött. Blev ingen resa till Kefalonia i somras o jag har väldigt svårt att tro att Anette ligger o plaskar i Medelhavet 2021 heller för den delen.
Är ytliga bekymmer men anser att jag o många med mig har rätt att känna sorg över att inte kunna resa iväg.
Kram
Anette i Lidköping
oktober 29, 2020
Åh, jag fattar precis, nu hade vi inget bokat som vi fick ställa in men vi brukar ju alltid resa nån gång under året och jag längtar sönder mig.
Vi får hålla tummarna för att vi kommer iväg nästa år, har ändå en go känsla nånstans att Anette kommer ligga och plaska nånstans i Grekland eller så, och även lilla Catta med familj förstås 😉
Och man får absolut känna sorg över såna ”ytligheter” för det påverkar ju måendet, speciellt för oss nordbor som ska dras med mörker halva året..
Kram